Hello, goodbye!

Cousins enjoying some quality time together.

Earlier this week it was time to say goodbye to Bertils sister and her family that came for a holiday. It’s always such fun for the children when the cousines are here, and on the weekend it was full force when even the cousines from Ndola came. Even though the cousines meet once a year at the very best they are all best friends after just a few days of fun and play. Time flyes as always when together and one never gets to do all the things planned. A few tears when saying goodbye, and Svea who’s really bonded with “aunty Elsa” wanted to go with them. All these goodbyes, you never get used, it’s funny how me and my sister-in-laws all have the same situation. We have chosen to live far from our families, but have built new lives in, for us, completely new places. This creates a dilemma, were ever you are, something is missing. If you’re “at home” in Gotland, Sweden, you miss Zambia, your own household and everyday life here, but it’s is also difficult not to miss Gotland in the midst of the Zambian rut. A part of you is alwyas in the other place and in a way you;re never quite at home. But it’s a matter of learning to call two places “home” and after all I wouldn’t want to change anything, well ok, the airfares could be a bit cheaper!

Lots of love to the families we miss, until we see you next time!

Svenska:

Tidigare denna vecka var det dags att ta farväl av Bertils syster och hennes familj som varit här på semester. Det är alltid lika kul för barnen att ha kusinerna här och i helgen var det full fart då även kusinerna från Ndola kom hit. Trots att kusinerna bor långt ifrån varandra och i bästa fall träffas någon gång per år så är de oskiljaktiga efter ett par dagars lek och bus. Tiden går som den brukar lite extra fort när man är tillsammans och man hinner aldrig med allt man tänkt göra. Några tårar blev det vid avskedet, Svea som verkligen tytt sig till “aunty Elsa” ville helst åka med. Dessa avsked, aldrig vänjer man sig helt, det är lustigt hur jag och mina svägerskor hamnat i samma läge. Vi har valt att leva långt bort från våra familjer, men har byggt egna liv på, för oss, helt nya platser. Detta skapar ett dilemma, vart man än befinner sig så saknas något. Är man “hemma” på Gotland saknar man Zambia, det egna hushållet och vardagen här, men det är också svårt att inte sakna Gotland mitt i den zambiska vardagen. En liten del av en själv finns alltid kvar där borta och man är på ett sätt aldrig riktigt hemma. Men man får lära sig leva med att två platser kallas “hemma” och jag skulle trots allt just inte vilja ändra på något, eller ja, flygbiljetterna kunnde ju få vara lite billigare förståss!

Många kramar till familjerna som vi saknar, tills vi ses nästa gång!

 

Advertisements

2 thoughts on “Hello, goodbye!

  1. ohh, jag förstås precis. Det är hemskt men ändå nånstans bra att ha två hem. Men oj vad det svider inombords, nästan varje dag, av saknad. Även för oss som bor i samma land som de våra.
    Kram Carin Tellström

  2. It is crazy how we all battle with this 2 homes issue! Agree totally with you and dream of reduction in ticket prices too! Love you!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s